Lördag morgon

Godmorgon på er! Idag vaknade jag vid 10.30 så jag började lalla på här på övervåningen medans sambon sov. Vid 11.00 fick jag liv i honom. Vi pratade lite om min dröm som jag hade innan jag väcktes av familjens hund Dobbi. Alltså, den var så sjuk så jag vet inte om det ens är läge att berätta om den här i bloggen haha 😂

Vi gick ut med hundarna en sväng, solen sken och det kändes rätt så varmt ute. Bara 10 plusgrader men det kändes som betydligt varmare ☀️ Underbart!

Medans jag fixade kaffe åt mig, så drog sambon iväg på lite ärenden. Små handla och så där inför Bingolotto ikväll. Egentligen var det tänkt att vi skulle följa med svärmor för att kika på en matta till köksbordet, men tur att vi inte gjorde det för febern är igång. Inte jättehög men ändå..

Gårdagen var ganska ansträngande för mig tyvärr. Först fixa ut ett paket på Jetpak tillsammans med svärmor, sen kom ju Dagmar förbi på en kaffe. (Och nej, det är absolut ingen klagan över att hon kom förbi oss, jag menar hon är ju en av mina allra bästa och närmaste vänner och hon betyder så mycket för mig, det alltid skönt att veta att hon finns vid min sida när många andra har försvunnit ur mitt liv) Men kan säga så här; febern var åt helvete när jag äntligen kunde lugna ner mig på kvällen. Den gick upp och ner hela tiden 🙁

En av mina närmaste vänner kom på besök. Bara så där spontant. Jag känner henne så väl, hon bryr sig om mig, till skillnad från andra 🙂

Min underbara vän Dagmar. Jag, svärmor och Dagmar satt och pratade om allt mellan himmel och jord. Att ha en vän som Dagmar gör mig så trygg och avslappnad.

Vad skulle jag göra utan henne? ❤️

Ej sponsrat inlägg

Eftersom att Jetpak har strulat med min leverans (paketet skulle ha kommit på onsdag) så fick jag (trots mina febertoppar samt hosta) och svärmor åka och hämta paketet. Jag var helt död då jag kom hem så måste nog ta det lugnt framför Rederiet nu en stund.

Har mailat en hel del med Rapunzel och de beklagade så mycket för allt strul. Suck.. Men jag fick fraktkostnaden tillbaka iallafall. Tack för det underbara, bästa personalen på Rapunzel ❤️

Då fick man unna sig en kopp kaffe, har varit ut med hundarna. Fortfarande ingen sommarvärme men vad gör man? Jaja, det är bara att acceptera att vi hade vårat sommarväder under några dagar och att det plötsligt tog slut för oss häruppe haha 🤣

Har ni hunnit unna er en kopp kaffe än? 💪

Utbrott innan läggdags

Igårkväll kände jag hur det brann inombords, jag var både less, arg och besviken. Men jag insåg där och då att vänskap är mer än alkohol och krogliv. Vänskap är så mycket mer!

ALLTING började med då jag träffade min nuvarande sambo D. Jag gav dock upp mitt liv som en “partypingla” Ja men ni vet, en sån som alltid höll till på krogen, drog på fester nästan varje helg. Dock kände jag långt innan jag träffade D att jag innerst inte hade lust med sånt längre. Jag varken orkade med det och det gav mig ingenting längre. Det roliga med det livet var som bortblåst.

Jag kan lova er med handen på hjärtat och full ärlighet, det är så mycket mysigare och roligare att sitta bredvid sin stora kärlek här hemma. Kanske ta ett glas vin i lugn och ro (om febern har hållit sig lugn dvs) och spela Bingolotto på lördagar, laga mat tillsammans, sen kanske se en film innan det är dags för oss att krypa ner i sängen. Varken D eller jag är krogmänniskor. 

Sen fortsatte det hela när jag sedan blev sjukskriven för utbrändhet samt när jag blev sjukskriven för febern, stressen, ångesten, sömnlösheten och när orken inte fanns för ståhej och en massa livat. Även där hörde vänner knappt av sig för att fråga hur jag mår, hur det går för mig.

Jag insåg igårkväll att vänskap funkar ju åt bägge hållen och det ska funka tvåvägs..

Förstår ni hur jag menar? Det är inte bara jag som ska höra av mig hela tiden till folk, det är ju knappast meningen att jag alltid ska höra av mig och skriva hur jag mår. Jag ska inte ens behöva göra det. Varför ska jag? För om mina såkallade vänner verkligen bryr sig om mig, älskar mig och är oroliga för mig så borde väl dom kolla läget med mig lite då och då?! Eller har jag fel?

Igår sa jag till sambon: “Enough!” Och för att vara riktigt hård just nu; “Man saknar inte kon förrän båset är tomt” Och det är just vad det är. Båset är tomt från och med nu. Och vet ni vad? Jag vaknade (dock lite för tidigt med tanke på att jag sov så dåligt inatt) och jag kände mig lättare, jag kände mig så fri och jag mår betydligt bättre. För ja, detta har tryckt inom mig så pass länge nu. Ryggsäcken har varit så tung, så länge. Och jag känner att en del i mig har förändrats, men till det bättre, jag är starkare nu..

Klockan är strax innan 10.00 på morgonen så nu ska jag mysa en stund i sängen innan jag kliver upp, klär på mig och tar ut mina älskade hundar ❤️Sen kommer min älskade D hem från sitt jobb och vi kan ta helg tillsammans. Det känns så bra inom mig just nu!

Jag är fri! ❤️

Gud så gott det luktar nerifrån. Svärmor gör kål, potatis och köttfärs gryta. Dock hjälpte jag henne lite med att skala potatis tidigare och lägga dom i blöt medans jag lyssnade på Laxton podden.

När sambon satte sig för att spela online så sprang jag ner och hämtade en stor portion – och gud  så gott de var alltså!

Jag hatar kåldolmar i allmänhet men detta, de är så jävla gott! Svärmor gav mig det hemliga receptet 😉 Så nu har man det sparat i sitt minne!

Ny film i våran filmhylla

Idag kom ett paket med filmen The blair witch project, den är så jävla bra. Jag minns så väl när jag såg den första gången. Det var faktiskt i Jokkmokk i deras biosalong. Jag minns hur obehaglig den faktiskt var. Men den var så jävla bra! Gud vet hur många gånger jag faktiskt har sett den. Vad tyckte ni om The Blair witch project?

Första juni – Vi har fått snö igen ❄️

Ja men glad första juni allesammans 🇸🇪 Vi firar första juni med lite snö. Hur firar ni första juni idag? Kanske med lite solsken, värme, sitta och sola på ballen (balkongen alltså), kanske ta ett bad i en mysig och härlig sjö? Ja det låter väl inte så pjåkigt!? Ja gud så härligt det skulle vara eller hur?! Jag funderar på att gå ut och hitta en bra och rätt lagom stor snöfläck, rulla lite i den, täcka hela min kropp med snö och gräs..?!

Nej men allvarligt talat, för min del är inte det här roligt överhuvudtaget. Vad är det här för jävla skit? Allvarligt! Jag är så äckligt less på snön, så äckligt snön på kylan, så äckligt less på blåsten. JAG VILL HA SOMMAR!
Annars så sitter jag på nedervåningen och kollar på Rederiet, njuter av dagens första kopp kaffe. Jag tänkte jag kunde hålla familjens hund Dobbi sällskap för en gångs skull också.

Trött är jag, sov oroligt inatt också. Vaknade av något flera gånger, vet inte om det var pga en dröm eller annat. De är som att man är stressad och är i ständig oro 🙁 Är så alltid lika trött varje gång jag vaknar, minns inte hur känslan var då man vaknade helt utvilad.

Hur mår ni? Har ni sovit gott alla fina? 💕

Ikväll blev det chicken nuggets och ris, sambon kryddade riset litegrann och det smakade himmelskt 😊 Han är så duktig min fina älskling ❤️

Vi kollar på serien Lucifer på Netflix och sen får vi väl se om vi ska kolla på en film sen eller om vi bara fortsätter titta på Lucifer tills vi ska sova. För min del så spelar det absolut ingen roll 🙂 Bara jag får vara med sambon ikväll ❤️

Psyket har varit okej idag, mått hyfsat bra men trött som bara den. Orkar nog inte duscha ikväll i vilket fall.. tar det imorgon istället. Vill inte reta upp febern, om ni förstår vad jag menar.

 🕊️Adjö är ej för alltid,
farväl är inte slut
I mina tankar finns du
där finns du alltid kvar 🕊️

Ett år sedan

Tänk, idag är det exakt ett år sedan som jag fick ta det tunga och hemska beslutet att säga farväl. Du var trött, gammal och slut. Du ville inte längre. Jag märkte det på dig. Men bara den där smärtan inom mig, när du tog ditt sista andetag. När jag insåg, att du inte fanns något mer. Tårarna rann då jag stod där hos veterinären, det bara brände i ögonen. Jag ville egentligen bara skrika och slå sönder något av sorg, men jag gjorde inte det. Jag bara grät och frågade mig själv om och om igen ”Gjorde jag rätt nu?”

Jag bad dig att möta mig när det är dags för mig. Jag hoppas verkligen att du gör det, min älskade lilla hund ❤️

Meja och Titti

När jag kom hem till Dagmar, slängde jag kopplet på golvet. Sjönk ner på knä och grät. Meja och Titti kom fram till mig, de förstod. Där och då, de förstod vad som hade hänt. Jag torkade tårarna, jag försökte behärska mig. “Jag måste ut. Vi går ut..” sa jag till dom. Jag satte på de kopplen, satte på mig solglasögonen för ville inte visa folk att jag hade gråtit. Vi gick en promenad tillsammans. Känslan hos oss var bara sorg, saknad..

“Gjorde jag fel? Har jag gjort ett stort misstag? Det kanske hade blivit bättre om några dagar? Är det försent att ångra sig nu? Jag kanske kan ringa dom, be de återuppliva henne igen?”

Tårarna rann mer bakom solglasögonen. Nej, jag gjorde inte fel. Nej, jag gjorde inget misstag. Nej, det hade absolut inte blivit bättre om några dagar. Ja det är försent att ångra sig. Det är ingen idé att ringa dom. Det går inte, det går bara inte..

Hon sover..